Skandinavistika osakond

Permanent URI for this communityhttps://hdl.handle.net/10062/33796

Browse

Browsing Skandinavistika osakond by Subject "Astrid Lindgren"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Thumbnail Image
    Item
    Attityder till djur i två Astrid Lindgrens verk. En studie av Madicken och Junibackens Pims och Alla vi barn i Bullerbyn
    (Tartu Ülikool, 2014-05-13) Tkaczyk, Kadri; Sävborg, Daniel; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
    Barndomsparadis – det är något som man säger ofta om Astrid Lindgrens barnböcker, inklusive hon själv. Paradiset i Bullerbyn var framförallt det som som gjorde att jag tog Astrid Lindgren till mitt hjärta för långt tid. Lindgren förtjusade mig genom de vänliga relationer mellan barnen och inte minst genom deras varma förhållande till djur. Med dessa känslor i bakgrunden har jag kommit tillbaka till detta hjärtevärmande verk av Astrid Lindgren. I uppsatsen tar jag upp barns attityder till djur i två av Astrid Lindgrens verk. Jag har bestämt mig att välja Astrid Lingrens barnlitteratur emedan Lindgrens liv och verksamhet var ganska fascinerande när det gäller djur. Det är ju Astrid Lindgrens särdrag att beskriva barn på deras egen nivå, och det finns alltid husdjur företrädda.
  • Thumbnail Image
    Item
    "Inte kan ett kinesbarn heta Petter". En jämförande analys av egennamn i Astrid Lindgrens böcker och i estniska översättning
    (Tartu Ülikool, 2015-06-10) Pedaru, Liisa; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
    Syftet med min magisteruppsats är att kartlägga förekomsten av namn i Astrid Lindgrens barnböcker och noveller för att sedan studera hur namn är översatta till estniska. Meningen är att först definiera de översättningsmetoder som översättare har använt, sedan beskriva och försöka förklara översättarnas val av översättningsmetoder och därefter jämföra hur de estniska och andra översättarna har lyckats med att överföra namn till ett nytt språk och en ny målkultur. Frågeställningarna är följande:  Vilka olika typer av egennamn förekommer det i Astrid Lindgrens barnböcker?  Vilka är de motsvarande estniska översättningarna av egennamn?  Vilka metoder har översättarna använt för att översätta egennamn? Hur hanterar översättarna Lindgrens språk, t.ex. Lejonbrudssmörgåsar, Bullerby, Bråkmakargatan osv? Hur avviker översättningar av personnamn, ortnamn och övriga namn från varandra?  Finns det skillnader mellan olika estniska översättare när det gäller valet av översättningsmetoder?  Finns det skillnader mellan namnöversättningar till olika språk, t.ex. mellan estniska, brittiska, amerikanska och finska översättningar? Hur bra har de estniska översättarna lyckats med att framföra Lindgrens uppfinningar i jämförelse med andra översättare? Trots att det inte finns några perfekta lösningar eller regler som kunde tillämpas vid översättning av egennamn, kan analysen av positiva/negativa exempel på de olika namnöversättningsmetoderna förhoppningsvis vara till hjälp för blivande barnboksöversättare och ge något att tänka på, t.ex. olika möjligheter vid valet av översättningsmetoder samt följder av dessa val.