Skandinavistika osakonna bakalaureusetööd – Bachelor's theses

Permanent URI for this collectionhttps://hdl.handle.net/10062/35304

Browse

Now showing 1 - 20 of 112

”EN KUL PIL?” ”NEI – EN GUL BIL!” En fonologisk studie i esteres uttaleproblemer i norsk
(Tartu Ülikool, 2005) Kirstein, Kadri; Harnæs, Liv Andlem, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Glokal, ogooglebar, pixlig … Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet
(Tartu Ülikool, 2014-03-20) Katjužanskaja, Darja; Katjužanskaja, Darja; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
”Språket är samhällets spegel” hör man ibland säga och det är en mycket träffande definition av språket om man tar hänsyn till nya ord. Genom nyord kan man få en bild av vad som är aktuellt i samhället - nya företeelser, uppfinningar, händelser, attityder skapar en gynnsam grogrund för nya språkliga uttrycksbehov. Det är Språkrådet i Sverige, en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen, som har regeringens uppdrag att ha ansvar för svensk språkvård och som fungerar som det officiella språkvårdsorganet (Språkrådet1). De har bland annat till uppgift att följa språkets utveckling, observera och registrera nyord. Folk i Sverige har möjlighet till att föreslå sina egna språkliga varianter genom att skicka förslag på nybildade ord till Språkrådet. Dessutom håller Språkrådet året runt på att samla in nya ord och uttryck genom medier med dagstidningar som den viktigaste källan. Insamlat material bidrar till en sammanfattad årslista över de mest aktuella nyorden i svenskan med förklaring av deras betydelse. Vid en snabb genomgång av alla nyord publicerade av Språkrådet under period 2000 till 2012 märker man att den mest omfattande gruppen av nyord är substantiv (över 400 ord). Därefter kommer verb (ca 70), på tredje plats kommer adjektiv med 23 belägg och därefter olika typer av förkortningar. Den här uppsatsen kommer att handla om bara en del av nyord – de som tillhör ordklassen adjektiv. Valet och begränsningar kommer att motiveras i avsnittet ”Metod och material”. Uppsatsen har följande disposition: den teoretiska delen kommer att redogöra för de viktigaste begreppen och utgångspunkterna för undersökningen, samt ge en översikt över ordbildning, vars olika aspekter kommer att presenteras. Materialet och metoden för undersökningen diskuteras i motsvarande avsnitt. Därefter följer en analys av aktuella adjektiv och i det avslutande avsnittet dras slutsatser dras.
”Allt verkligt liv är möte.” En läsning av Per Olov Enquists Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel i ljuset av Michail Bachtins dialogism
(Tartu Ülikool, 2014-03-20) Tšernjajeva, Jevgenija; Sävborg, Daniel; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Tänker man på litteraturen så dyker det upp en fråga som alltid har sysselsatt människor: måste litteraturen avspegla samhällets aktuella situation eller är det snarare de eviga allmängiltiga problemen som författare skulle tillägna sig? Per Olov Enquist är en av 1900-talets mest kända svenska författare som framgångsrikt kombinerar både samhällsviktiga och existentiella ämnen i sitt författarskap. Om man tittar på Enquists omfattande produktion ser man att det är sådana teman som politik, idrott, historia och flera andra som fängslar författaren. Dock lägger en intresserad läsare märke till att Enquists personer ofta är villrådiga: de försöker samla delarna av sitt eget liv som om det var ett pussel, att förstå vem de är, att skapa sin egen identitet. Just med en sådan identitetsupplösning skulle man kunna karakterisera huvudpersonen i P O Enquists roman Kapten Nemos bibliotek som publicerades 1991. Boken är mycket gåtfull och innehåller olika anspelningar på författarens självbiografi och historier från hans tidigare romaner. Således är det av stort intresse för mig att betrakta hur romanens huvudtema – identitetsskapande – behandlas i Enquists närmast föregående verk, nämligen i Nedstörtad ängel från 1985. En flagrant likhet mellan de två romanerna är att det finns en jag-berättare i båda. Närmare sagt innehåller de båda verken en berättare som förmedlar någon historia eller flera och som försöker att förstå sin personlighet. Med hänsyn till det ovanstående är syftet med den föreliggande uppsatsen att jämföra de två redan nämnda romanerna vad gäller identitetsskapande. De frågor som jag ställer i mitt arbete och försöker att få svar på låter så här: På vilket sätt skapas identiteten i den ena och den andra romanen? Är de sätt att skapa sin egen identitet som används av jag-berättaren i Enquists romaner olika? I vilken utsträckning går det att skilja dem från varandra? Med utgångspunkt i Michail Bachtins dialogistiska syn på en skönlitterär text analyserar jag den namnlösa berättarens relation till karaktärer av de förmedlade historierna i både Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel. Det är den komparativa metoden som anses vara den lämpligaste för att skilja på likheter och differenser i frågan av identitetsskapande i de två romanerna.
Ekfraser i "Vente og ikke se" av Tor Ulven
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Feldschmidt, Kati; Mihkelson, Helena; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Tor Ulven er en forfatter som i sine verk alltid spør etter grenser og opererer med absolutte verdier. Han skriver om steinalderen og om framtiden der mennesker ikke finnes mer. Samtidige menneskelige handlinger er sett fra disse ytterste punkter. På samme måte spør han etter menneskets mulighet å forstå det enorme tidsrommet og tolke sin erfaring i forhold til disse konstante. (Vold 2010) I Ulvens tekster er menneskets sansing av verden problematisk. Første spørsmålet er hvordan kan man sanse verden i det hele tatt? Hva er det som man sanser og hva er det man ikke kan sanse? Ulven har ofte skrevet om personer med fysiske problemer som forstyrrer deres opplevelse av verden. (Hartmann 2007: 103) Han skriver om lamme, syke og blinde. Personene sanser sine omgivelser ut fra en posisjon der sansingen selv er en bevisst prosess (Larsen 1999: 64–65). Ulvens tekster er usedvanlig opptatt av det visuelle. Hans beskrivelser av visuelle fenomener er ofte ytterst detaljert, og stor del av hans verk er knyttet til billedkunst (Larsen 1999: 71). Med å henvise til visuelle kunstverk stiller Ulvens tekster spørsmålet om representasjon. Hvordan kan man framstille verden i språk og hvordan i bilde? Og hva betyr det når man representerer en representasjon? Hva sier disse representasjoner om verden rundt, sier de noe i det hele tatt? Jeg skal analysere hvordan Tor Ulven har brukt den visuelle sansen i novellesamling Vente og ikke se. Historier (1994). Siden litterære tekster ikke kan vise visuelle fenomener på direkte måte, må det skje en overføring, forfatteren må oversette visuelle opplevelser til språk. Særlig klar blir denne overføringen ved beskrivelser av billedkunstverk i en litterær tekst. I min analyse skal jeg bruke det litterære begrepet ekfrase (eller ekfrasis). Ekfrasis er en litterær teknikk som har blitt definert på mange ulike måter. For eksempel kan ekfrase bety “livlig språklig beskrivelse av et visuelt fenomen” (Herman et al. 2005: 133) eller “språklig representasjon av et visuelt kunstverk” (Heffernan 1991: 299). Jeg skal bruke både de mest generelle og de mest trege definisjoner for å vise forskjellige måter Tor Ulven bruker for å framstille visuelle fenomener. Andre bøker av Tor Ulven har blitt analysert i forhold til ekfrase, men ikke Vente og ikke se. Denne samlingen har ikke vært grundig forsket, særlig litt er den vært forsket med forhold til ekfraser som ellers er mye forsket i Ulvens forfatterskap. I Vente og ikke se bruker Tor Ulven ingen direkte henvisninger til bestemte kunstverk. Han nevner ingen kunstnere eller bilder. Men i nærlesningen kan det anes nærvær av billedkunst. Vente og ikke se er den eneste av Ulvens bøker som allerede i tittelen peker på det visuelle. Tittelen skaper allerede spenningen mellom forventning og muligheten å se, denne motsetningen gjentar seg mange ganger i forskjellige noveller. Hovedspørsmålet i min oppgave er hvilke forskjellige roller har ekfraser, synet og de visuelle fenomener i de forskjellige novellene i Vente og ikke se. Jeg skal diskutere spørsmålet i forhold til bruk av ekfraser i novellene, men også skal jeg se på mer generelle meninger om synet, betraktning og representasjon som forekommer i novellene. I oppgavens hovedfokus er ekfraser, men de skal betraktes i samspill med den generelle tematikken om synet og visualiteten. Denne tematikken er i høy grad nærværende i samlingen, og ekfraser er et fenom som har sine røtter i visualiteten.
Uppfattning av artiklar om finanskrisen publicerade i dagliga tidningar
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Gross, Maarja; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
När dagliga tidningarna publicerar ekonomiska artiklar kan man tänka att de artiklarna skulle vara förståeliga för alla. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad svenskarna tycker om ekonomiska artiklars läsbarhet. Detta är gjort med ett frågeformulär för svenskspråkiga informanter. Resultat av undersökningen svarar på följande frågor: *är ekonomiska artiklar svår- eller lättbegripliga? *motsvarar läsarnas intryck av artikeln läsbarhet artikelns LIX-värde?
Attityder till djur i två Astrid Lindgrens verk. En studie av Madicken och Junibackens Pims och Alla vi barn i Bullerbyn
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Tkaczyk, Kadri; Sävborg, Daniel; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Barndomsparadis – det är något som man säger ofta om Astrid Lindgrens barnböcker, inklusive hon själv. Paradiset i Bullerbyn var framförallt det som som gjorde att jag tog Astrid Lindgren till mitt hjärta för långt tid. Lindgren förtjusade mig genom de vänliga relationer mellan barnen och inte minst genom deras varma förhållande till djur. Med dessa känslor i bakgrunden har jag kommit tillbaka till detta hjärtevärmande verk av Astrid Lindgren. I uppsatsen tar jag upp barns attityder till djur i två av Astrid Lindgrens verk. Jag har bestämt mig att välja Astrid Lingrens barnlitteratur emedan Lindgrens liv och verksamhet var ganska fascinerande när det gäller djur. Det är ju Astrid Lindgrens särdrag att beskriva barn på deras egen nivå, och det finns alltid husdjur företrädda.
Översättning från svenska till estniska med hjälp av Google Translate
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Hiire, Kertu; Elken, Maiu; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Denna uppsats kommer att handla om Google Translate (GT) som hjälpmedel för att översätta från svenska till estniska. Google Translate är som ett magiskt program som översätter hela meningen eller även hela texten med bara ett klick. Och just därför är det så populärt bland studenter. Men som hos alla goda saker finns det brister även i Google Translate. Mitt intresse för att skriva om dessa brister väcktes när vår svenska lektor vid Tartu Universitet förbjöd oss att använda det när vi skulle skriva texter för en kurs. Men det fanns alltid någon som hade gjort detta och lektorn visste det i alla gånger. Och det gav mig idéen att undersöka om det finns några vanliga fel som alltid förekommer när man använder Google Translate. Syftet med undersökningen är att visa hur många fel det förekommer när man använder Google Translate för att översätta hela texten från svenska till estniska. Dessutom ska undersökningen presentera vilka språkliga fel som är vanliga och mest frekventa i texterna och erbjuda några förklaringar för dem basertade på olikheter mellan estnisk och svensk grammatik. Eftersom det finns tre olika typer av text som används i undersökningen vill undersökningen även antyda på vilken grad man kan använda Google Translate för att förstå vad texten skriver om. Följande frågor vill jag besvara i undersökningen:  Vilka språkliga fel förekommer i översättningen från svenska till estniska?  Hur många fel förekommer i olika typer av text?  Vilka feltyper är vanliga?  Varför finns det fel i GT-översättningar?
Uløste territoriale tvister: En analyse af Hans Ø
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Mitt, Anne Maarja; Holmgaard, Rune; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Når man bliver bedt om at nævne Danmarks nabostater, er Canada ikke måske det første land, man kommer i tanke om. Men de to lande deler en søgrænse på næsten 3000 km i det Arktis område. Grænsen mellem Grønland og Canada går fra Davisstrædet, gennem Baffinbugten, stopper på længdegrad 80° 49′ 32.48″ N og breddegrad 66° 27′ 16.05″ W og går så videre næsten op til Det Arktiske Ocean. På denne grænse ligger en tilsyneladende ubetydelig klippeø, Hans Ø, der størrelsesmæssigt er mindre end bydelen Indre Nørrebro i København. Øen ligger i Kennedy Kanalen mellem Grønland og den canadiske ø Ellesmere (se Figur 1.) og har været genstand for territorial strid mellem de to ellers venskabelige nabostater siden 1970erne. Blandt andet har både den canadiske forsvarsminister Bill Graham og den danske minister for Grønland Tom Høyem i løbet af den såkaldte flagkrig besøgt øen og rejst deres nationalflag for at vise, at øen tilhører henholdsvis Canada og Danmark (“Canada Fastholder Ret Til at Besøge Ø” 2005). Begivenhederne har varieret mellem humoristiske indslag og mere alvorlige udenrigspolitiske udtalelser. Man begynder at undre sig over, hvordan det kan være at det har været umuligt i løbet af fire årtier at løse en konflikt over en 1.3 kvadratkilometer stor ubeboet stenø. Tvisten omkring Hans Ø er interessant på grund af fornyede fokus på Arktis, øens strategisk beliggenhed og fordi det på mange måde er en lakmusprøve af de konflikter der kommer til at udspille sig i det arktiske område i nær fremtid. Sagen er også interssant, fordi sandsynligheden for at Danmark eller Canada tyr til militær magtanvendelse er meget lav og derfor passer Hans Ø ikke med den traditionelle realistisk forståelse om territoriale tvister. Denne opgave kigger nærmere på hvorfor konflikten omkring Hans Ø stadig pågår efter så lang tid. Der skal undersøges, om det udelukkende har været statslederes ligegyldighed og apati i sagen, eller om er der mere på spil i spørgsmålet om overherredømmet over øen. Det arktiske område har oplevet en stigende interesse i løbet af de seneste år, og jeg skal undersøge hvilken rolle Hans Ø spiller i den forbindelse. Jeg skal placere Hans Ø i kampen om ejerskabet til Nordpolen, fordi en stor del af svaret på spørgsmålet ‘hvorfor pågår konflikten stadig’ er afhængig af strategisk beliggenhed i forhold til Nordpolen. I min analyse anvender jeg Paul K. Huths antagelser, som han selv anvender i forbindelse med en kvantitativ undersøgelse af 129 territoriale tvister. Hans antagelser er en del af en modificeret realisme teori, der påstår, at der udover de klassiske udenrigspolitiske årsager også findes indenrigspolitiske årsager til at territoriale konflikter mellem to eller flere stater ikke løses. Opgaven bliver en kvalitativ case study analyse om Hans Ø. Jeg har bevidst fravalgt de antagelser, som ikke er relevante i forbindelse med Hans Ø. Jeg skal redegøre nærmere for Huths analyse og antagelser i kapitel 3.
Andlig hopplöshet. En undersökning av andlig hopplöshet som följer på nedbrytandet av gudsbilden i Ingmar Bergmans andliga trilogi
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Pannik, Diana; Sävborg, Daniel; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Ingmar Bergmans filmkonst är välkänd runt om i världen. Eftersom hans verk är mycket personligt och ifrågasätter olika aspekter av livet, bland annat kärlek, gud och död, har det något för alla. Denna uppsats kommer att beskriva andlig hopplöshet som orsakas av nedbrytandet av gudsbilden i Ingmar Bergmans välkända trilogi som består av Såsom i en spegel (1961), Nattvardsgästerna (1963) och Tystnaden (1963) som är kända för sitt fokus på andliga frågor. Bergmans filmer är en form av konst och därför det finns nästan inga tillfälligheter. Liksom allt annat också misströstan speglas i filmen av Bergman på ett visst sätt. Den Norstedts svenska ordboken definerar adjektiv hopplös som „som inte inger något som helst hopp om situation“ (Norstedts svenska ordbok 1990 s.385). Huvudsakligen i denna uppsatsen menas med andlig hopplöshet att man vill få trygghet från guds tillvaro i en svår situation men inte få det. I denna uppsats hopplöshet är också nära knutet till ens föreställning om en möjlig framtid med gud och gudsbild. Trilogin handlar om andlig reducering och att göra denna trilogi var en andlig utvecklingsprocess även för Bergman, som växte upp i ett religiöst hem, där han gått mot agnosticism under vilken han var befriad från fruktan för döden och guds straff (Steene 2005 s.39), fanns det också mest forskning i förändring av gudsbild i dessa tre filmer. De flesta karaktärerna lider och känner sig övergivna eftersom guds existens är inte självklart. De behöver ett bevis för att känna sig trygga och älskade. Bergman själv har kommenterat att de flesta karaktärer i dessa tre filmer är döda och förlorade för att de inte kan nå någon utanför sig själva (Playboy 1964 s.68). Deras känsla av att vara förlorad och oälskad på grund av guds frånvaro är också nära knutet till känslan av hopplöshet. Trilogin börjar med filmen Såsom i en spegel (1961) som utspelar under ett dygn vid en sommarstuga där den schizofrena Karins grepp om verkligheten glider bort och genom vilket Bergman visar de många sidorna av gudsbild som gör karaktärerna att känna sig väldigt förvirrade och hopplösa. I Såsom i en spegel gör Bergman det uppenbart att alla sorts kärlek är det enda rätta beviset för guds existens. Då kommer Nattvardsgästerna (1963) som är ett svar på den första filmen och ifrågasättes den hela gudfruktiga tillvaro. Det handlar om en pastor som inte längre kan styra sin flicks på grund av han inte längre vet om han tror på gud. Han tycker att det enda botemedel mot hans personliga lidandet kan vara ett bevis på guds existens. Nattvardsgästerna följs av den sista filmen i trilogin som heter Tystnaden (1963) där gud är död for gott och knappt ett minne. Därför fortsätter också den hopplösheten orsakad av guds frånvaro liksom i Såsom i en spegel och Nättvardsgästerna men nu bara i en värld helt utan gud. För att citera en liten del av Bergmans förklaring av trilogin: "Och så Tystnaden – allt är ännu mer avskalat, en värld helt utan gud. Där bara handen – gemenskapen – finns kvar. Och musiken" (Sjöman 1963 s.220).
Så godt som ind i Norden. En sammenligning af den nye nordiske mad og den nye estiske mad
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Lokk, Anna Regina; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
De skandinaviske lande har i de seneste år ofte har været kendt for deres kulinariske resultater. De har tit været i toppen i Bocuse d'Or, som er en af de vigtigste gastronomiske konkurrencer i verden. Ved Bocuse d'Or 2014 i Stockholm fik det svenske mandskab en første plads, det danske sølv og det norske bronze. Restaurant Noma i København, som står for ”nordisk mad”, er igen i år øverst på listen over verdens bedste restauranter. Estland er fra år-til-år steget højere og højere ved Bocuse d'Or og i år fik det estiske mandskab en ottende plads. Man har også mærket, at vellykkede restauranter i Estland, som serverer moderne estisk mad følger principper som ligner den nye nordiske mads. Jeg har altid været interesseret i madkultur og succesen for det nordiske madfænomen har fascineret mig i lang tid. Da jeg lagde mærke til lighederne i estisk og skandinavisk gastronomi, begyndte jeg at tænke på, hvordan den moderne nordiske og den moderne estiske mad er relateret. I min bacheloropgave vil jeg finde svar på disse spørgsmål og sammenligne den nye nordiske og nye estiske mad.
Forskelle i oversættelser af H.C.Andersens værker for børn og voksne med «Tomelise» og «Improvisatoren» som eksempler
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Filippova, Vlada; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Min store interesse for forfatteren Hans Christian Andersen tog sin begyndelse i barndommen, da jeg lyttede til hans eventyr og lidt senere læste dem selv. Hans Christian Andersen er et af Danmarks største symboler. Jeg, som mange andre, har læst og elsket hans eventyr siden barndommen, mens H.C. Andersens værker for voksne har været ukendte for mig indtil for nylig. Da jeg lærte det danske sprog gav det mig mulighed for at læse hans værker på originalsproget. Så da jeg begyndte at læse eventyr på dansk, bemærkede jeg, at på en måde er forskellige fra hvad jeg tidligere har læst på russisk. Dette interesserede mig, fordi jeg ikke havde set sådanne forskelle i oversættelser af hans noveller og romaner før. Beslutningen blev taget, om at jeg ville analysere Hans Christian Andersens værker for børn og voksne, hvor jeg forsøger at finde forskellene mellem oversættelserne. Det var nødvendigt at sammenligne oversættelser af to værker, og valget faldt på eventyret”Tommelise” og romanen ”Improvisatoren”. Begge værker blev først trykt i år 1835. For at forstå hvilke forskelle der er mellem de to oversættelser, besluttede jeg at finde oversættelsestransformationer i hver oversættelse og se på forskelle mellem oversættelsen af værker for børn og værker for voksne.
En kvinde – to navne. Pseudonymets påvirkning af kvindesynet i Hanna Irgens' to sidste værker
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tammaru, Jette-Liis; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Gennem tiderne har mennesker delt alt muligt op i forskellige kategorier. Det har man også gjort med litteraturen. Perioden fra slutningen af 1700-tallet til midten af 1800-tallet kaldes romantikken. Romantikken karakteriseres af fokus på følelser - blikket vendes væk fra den ydre skuffende verden og ind i menneskets indre, hvor følelserne søger skønhed og harmoni. Romantikken udtrykker både splittelse og længsel efter harmoni. Sammen med industrialiseringen ændres verdens udseende, mange værdier bliver revurderet og nye sociale klasser opstår. Verden synes mere hård end tidligere. Et hovedtema for mange forfattere var det nye hårde samfund og klasseforskellene. Blandt andet ændredes kvindesynet. Etableringen af intimsfæren tilbød kvinderne en ny identitet som hjemmets madonna. Kvinderne kunne nu blive subjekter i deres egen hjemlige sfære. Den nye stærke kvinderolle gjorde middelklassekvinder relativt arbejdsfri, så de fik tid til at læse og skrive. Sammen med kvindesynets forandring begyndte også kvindernes identitetssøgning, indtil nu var en kvinde kun symbol for følelser og morskab. Relateret med mere fritid begyndte mange kvinder skrive og det fremmede kvindernes udvikling på alle områder, men specielt deres bevidsthed. Litteraturen begyndte at spejle samtidens samfund med dens svage og stærke sider. Det var en tid hvor kønnet fik en stor rolle i alt hvad man foretog sig, især i litteraturen. På grund af dette valgte mange forfattere ikke at offentliggøre deres køn eller navn. Man anvendte pseudonymer ved publiceringen. Denne opgaves fokus er på Hanna Irgens, som er en af de få danske forfatterinder, som har skrevet både under sit eget navn og under pseudonym. Desuden adskiller Irgens sig fra andre ved at skrive under både mandligt og kvindeligt pseudonym. I første halvdel af 1800-tallet var pseudonymet sædvanligt for en debuterende forfatter, men Irgens brugte det ikke på denne måde, i stedet blev hendes to sidste værker var skrevet under pseudonym.
Litterær oversættelse af metaforer fra dansk til estisk og russisk i Peter Høegs bog «Frøken Smillas fornemmelse for sne»
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Jeršova, Darja; Laanemets, Anu; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Metaforer findes i forskellige teksttyper – i faglitteratur, i journalistiske og politiske tekster, og i skønlitteratur osv. Den hyppigste brug af metaforer kan forekomme i skønlitteratur, fordi den sproglige side er meget vigtig for skønlitterære tekster. Oversættelse af metaforer er en problematisk del af litterær oversættelse. Når man oversætter forskellige typer af tekster af alle typer, er det vigtigt at identificere metaforer. Oversættelsesteoretikerne betoner to vigtige problemer ved en oversættelse – valg af et optimalt princip for hele oversættelsen og oversættelse af metaforer (Newmark, 1988:104). Selv om der er skrevet mange bøger og akademiske opgaver om oversættelse af metaforer, er spørgsmålet om problemer ved oversættelse af metaforiske udtryk åbent endu. Når en oversætter møder en metafor i teksten, skal han eller hun tænke på, hvordan han/hun skal oversætte metaforen, hvilke strategier skal han/hun bruge og hvordan dette best kan gøres. Det metaforiske præg skal bevares i en tekst, fordi betydningen kan forandre sig, hvis oversættelse mister en metafor. At bevare det metaforiske præg i en tekst er det vigtigste formål, når oversætterer arbejder med metaforer. Der findes forskellige strategier for at oversætte metaforer. Valg af strategi kan være påvirket af mange faktorer, fx sprogets væsen, eller være en oversætters personlige valg. I min opgave skal jeg undersøge hvilke strategier man har brugt for at oversætte metaforer i Peter Høegs bog Frøken Smillas fornemmelse for sne til estisk or russisk. Med min opgave vil jeg undersøge hvilke forskelle der findes i de to oversættelser, hvilke muligheder har oversættere valgt. På basis af eksemplerne fra bogen skal jeg analysere, hvilke strategier oversætterne har brugt. På hvilken måde kan forskelle i oversættelser påvirke betydningen, billidet eller meningen af metaforer? Jeg skal også diskutere hvordan den konkrete oversættelse virker. På baggrund af disse spørgsmål har jeg således udarbejdet følgende problemformulering: Formålet med denne opgave er at undersøge hvordan metaforerne i Peter Høegs bog „Frøken Smillas fornemmelse for sne“ er blevet oversat til henholdsvis estisk og russisk. Grunden til temavalget er min personlige interesse for skønlitteratur og moderne dansk litteratur, især for Peter Høegs romaner. Jeg har valgt analyse af metaforer, fordi jeg synes, at det er et af de mere interessante oversættelsesproblemer og at metaforer spiller en væsentlig rolle i skønlitteraturen.
Den omrejsende sjæl eller samisk shamanisme i norrøn litteratur med Fortælling om Vatnsdølerne og Ynglingesaga som hovedeksempler
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Pallasma, Kristel; Sävborg, Daniel; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Samer er en oprindelig (indigenous) befolkningsgruppe, som bor i de nordlige dele af Skandinavien, Finland og Kolahalvøen. De har deres eget sprog samt deres egen kultur. Samernes tidligere tilhørsforhold til disse områder kan dateres langt tilbage til dannelsen af de nuværende stater i regionen. Det nuværende areal - Sápmi - beboet af samerne, spreder sig over det centrale Norge og Sverige igennem de nordligste dele af Finland og Norge til Kolahalvøen i den Russiske Føderation. Forskere har i meget lang tid været interesseret i samerne, hvis kultur har været betragtet som den mest eksotiske af alle europæiske folkeslag. (Kulonen etc. 2005: 5) Sandsynligvis har samerne haft kulturel kontakt med folk i Skandinavien. I den religiøs-historiske forskning er det en almindelig opfattelse, at shamanistiske elementer optræder i den oldnordiske forestillingsverden. Spørgsmålet om det nordiske element i samisk religion i forhold til det oprindeligt samiske er endnu ikke i fuldt og tilfredsstillende omfang besvaret. Skønt den nuværende religionsforskning er stort set enig om at de nordiske indflydelser i høj grad er overdrevne, findes der stadig mange små problemer, der skal løses. (Mebius 2000: 300-301) Formålet med opgaven er at analysere samisk shamanisme i norrøn litteratur med Fortælling om Vatnsdølerne og Ynglingesaga som hovedeksempler. Desuden nævner jeg Historia Norwegiae (en latinsk krønike om norsk historie) samt Lokasenna der muligvis indeholder et meget unikt eksempel vedrørende samernes magiske trommer. Historia Norwegiae, der giver den første korrekte beskrivelse af samisk shamanisme. Teksten indeholder også en beskrivelse af sjælerejsen, som viser, at samisk shamanisme var både kendt og praktiseret i Skandinavien. Derefter fremhæver jeg Fortælling om Vatnsdølerne, hvor det eksplicit siges, at menneskene, der i sagaen laver spådomme, er finner, det vil sige samer.
Forskoleundervisning i Estland og Danmark – 1. klasseforældres vurderinger og holdninger til forberedelse til skolegangen i Tallinn og Aarhus
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Mägi, Mai-Liis; Lyshede, Mikael; Monroc, Jaanika; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Forskoleundervisning er det sæt af kundskaber, færdigheder, erfaringer og standarder for opførsel, som skaber forudsætning for succes i skolen og i hverdagen. 1 Den er et led i det kontinuerlige opdragelsessystem, som bør være et stærkt fundament for hele den videre uddannelse. 2 Ethvert land har udviklet sit eget uddannelsessystem, som er baseret på lidt forskellige principper, love og jobstyring. Fra land til land varierer stedet for forberedelsen (børnehave, 0. klasse e.l.), skolealderen, det niveau af færdigheder og viden, der regnes med før 1. klasse og så videre. Barnets forberedelse til skolen begynder i en børnepasningsinstitution og fortsætter derefter i skolen. Dette er en rummelig og alsidig proces, som skal finde sted både i både institutionens grad af kontinuitet og med omfattende samarbejde. 3 Selvfølgelig er det uundværligt med forældrenes bidrag og samarbejde. Skubbet til, hvorfor jeg begyndte at skrive præcis om forskoleundervisning og forberedelse til skolegangen, gav min egne tætte kontakt med en forskoleinstitution og arbejdet som udføres der. Et andet aspekt var min interesse i at finde ud af, hvordan forskoleundervisningen er organiseret i Danmark: Hvilken slags forskoleinstitutioner findes der og hvordan er arbejdet organiseret, på hvilken lovgivning er de baseret og hvor gamle er børnene når de starter i skole? I overensstemmelse med den erklærede målsætning fandt jeg den primære problemstilling for mit arbejde: Hvilke er forældrenes holdninger til - og meninger om forberedelsen til skolegangen i de to forskellige forskoleundervisningssystemer og hvordan vurderer de forberedelsen til skolegangen i deres land?
Svensk-estnisk fackordlista över termer i svenska resultat- och balansräkningar
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Haljasorg, Kadri; Elken, Maiu; Veldi, Enn; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Den här baccalaureusuppsatsen syftar till att studera bokföringsterminologin som förekommer i svenska årsredovisningar och försöker hitta rätta estniska motsvarigheter till de svenska termerna. Undersökningsobjektet är postbenämningar som förekommer i svenska kostnadsindelade och funktionsindelade resultaträkningar och balansräkningar. Fackspråket är ett intressant och praktiskt användbart undersökningsobjekt. Språkstudenter och översättare har stort behov av modersmålets och främmande språks fackterminologi som används inom olika områden. Det är någonting som inte undervisas på baccalaureusnivån och dessutom finns det inga svensk-estniska ekonomiska ordböcker som skulle kunna användas om man står inför en verklig översättningssituation. Studenter som läser något främmande språk kommer vanligen i kontakt med fackspråket under yrkeslivet. Så har det varit med mig. Jag sysslar med svenska årsredovisningar nästan varje dag, jag läser dem och matar in uppgifter i ett dataprogram. Jag har inte varit tvungen att översätta termerna, men jag har under åren lärt mig vad ett eller annat ord betyder. Hur som helst är det en passiv språkkunskap. En gång, när jag blev inbjuden att delta i ett möte mellan estniska och svenska revisorer och tolka, vägrade jag, eftersom jag tyckte att jag saknade specialkunskap i svenska ekonomiska termer. Även en introduktionskurs i redovisning på estniska, som jag hade deltagit i, kändes otillräcklig för att kunna översätta och hitta rätta estniska motsvarigheter till de svenska termerna. Det var då jag fick idén för min uppsats. Jag undersöker svenska och estniska årsredovisningstermer ur två perspektiv, det lexikografiska och översättningsteoretiska perspektivet. Undersökningsresultaten presenteras i två fackordlistor. Den ena ordlistan är i alfabetisk ordning, den andra är tematisk och följer de svenska årsredovisningarnas schema. Båda ordlistor kan hittas i bilagor till denna uppsats. Jag hoppas att de här ordlistorna skulle kunna fungera som ett hjälpmedel och underlätta översättning av svenska resultat- och balansräkningar till estniska i framtiden.
Är den nordiska välfärdsmodellen på väg att förändras? En närläsning av 12 ledarartiklar i Dagens industri
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tuisk, Tiiu; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Den nordiska modellen (sve), den nordiske modellen (nor), den nordiske model (dan) – alla förenämnda termer syftar på en och samma sak: ett mycket debatterat välfärdssamhälle som kännetecknar de nordiska länderna Finland, Island, Sverige, Norge och Danmark. Danmark var först med att utveckla sitt välfärdssystem med oblikatorisk grundskoleutbildning som upprättades 1814, men Sverige framstår som det ledande exemplet på den nordiska modellen i den akademiska forskningen. Jag har inriktat mig på att undersöka Sveriges fall i denna uppsats. Välfärdsstudier är ett fenomen som har sina rötter i moderniteten. Det var ju på sent artonhundratal och mest på nittonhundratal som de europeiska länderna införde ett statligt välfärdssystem, Tyskland till att börja med. Skapandet av den svenska välfärdsstaten härstammar från 1930-talets lågkonjunktur, där olika samhällsklassers samarbete var ofrånkomlig. Med 1960- och 1970-talet som välfärdsmodellens höjdpunkt, växte den offentliga sektorn och Sverige blev det fjärde rikaste landet i världen på 1970-talet. Trots att det har funnits perioder med motgångar, särskilt under 1990-talets början, så har välfärdssystemet klarat sig väl och till och med förbättrats. Detta beror förmodligen på den nordiska modellens fyra grundstenar: universalism, jämställdhet, statlighet och konsensus (Arter 2014 samt Alestalo, Hort, Kuhnle 2009), vilka ska beskrivas genomgående i uppsatsens teoriavsitt. Idén till min problemformulering fick jag under kurs „Politiska utvecklingar i Östersjöregionen“ i Tartu Universitet. Som en del av politiska samtidsstudier, läste vi om den nordiska modellens ursprung och väsen under ledning av gästföreläsare professor David Arter från Tampere universitet. En särskild rapport i den brittiska tidningen The Economist i februari 2013 fångade min uppmärksamhet. Rapporten som heter „Northern lights“ hävdar att den nordiska modellen är på väg att förändras. Detta mest på grund av ekonomiska faktorer, i synnerhet välfärdens marknadisering. Min tanke är att ta reda på om det finns liknande återspeglingar om ett skifte i svensk media. För att motsvara The Economist’s form, har jag valt artiklar i Dagens industri för min analys. På grundval av Arter (2014), Alestalo, Hort och Kuhnle (2009) som bildar uppsatsens teori om den nordiska modellen, undersöker jag 12 ledarartiklar och försöker se om media framställer en förändring angående universalism, jämställdhet, statlighet och/eller konsensus. Härigenom bildas min undersökningsfråga: på grund av ledarartiklar i Dagens industri, hur framställs „välfärden“ angående den nordiska modellens grundstenar: statlighet, universalism, jämställdhet, konsensus. Man kan även ställa en bredare fråga: kan man upptäcka förändringar i den nordiska modellen. Min studie är indelad i fyra olika huvudavsnitt. I det följande teoriavsnittet beskriver jag hur man kan betrakta olika välfärdssystem baserat på Gøsta Esping-Andersens indelning (1990) samt vad den nordiska modellen egentligen är och tar min utgångspunkt i Alestalo, Hort, Kuhnle och deras forskning „The Nordic Model: Conditions, Origins, Outcomes, Lessons“ (2009) samt David Arter och hans forskning „Trouble in Paradise: W(h)ither the ‘Nordic model’?“ (2014). Sedan följer en sammanfattning av The Economist’s rapport „Northern lights“. I metodavsnittet förklarar jag valet av analysmaterial – hur The Economist och Dagens industri motsvarar varandra, hur urvalet av artiklar gjorts och hur analysen ska utföras. Därefter presenteras analys- och forskningsresultat. I den avslutande sammanfattningen drar jag några slutsatser på om den största nordiska närningslivsinriktade tidningen Dagens industri anger att den nordiska välfärdsmodellen är på väg att förändras.
Modalverberne skulle og måtte i skønlitterær oversættelse fra dansk til estisk
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Kaasik, Brita; Laanemets, Anu; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
I alle sprog er det muligt at udtrykke sine holdninger eller vurderinger til det sagte. En sådan formidling af holdninger fremfor rene fakta kaldes modalitet. De sproglige midler for at udtrykke modalitet er dog ikke altid de samme. Eftersom dansk og estisk er forskellige sprog både typologisk og genetisk, er det sandsynligt, at udtryksmidlerne for modalitet også er forskellige i disse to sprog. Derfor synes jeg, at det er relevant at undersøge, hvordan de danske modalverber kan videregives på estisk. Det er ikke altid muligt at oversætte et dansk modalverbum med et estisk, fordi de semantiske felter af de danske og estiske modalverber ikke nødvendigvis er de samme. Ifølge Den Store Danske encyklopædi er modalverber „verber, som ikke selv udtrykker handling, men angiver forudsætninger for hovedverbets handling” (Den Store Danske). På den måde er de en slags funktionsverber, som hjælper den talende med at vise sin holdning til det sagte. Når en sætning indeholder et modalverbum, har vi således altid at gøre med subjektivitet, eftersom man udtrykker sine holdninger med det. Der findes seks verber i dansk, som man betragter som modalverber: ville, skulle, måtte, kunne, burde og turde. Ifølge Mortelmans, Boye og van der Auwera (2009: 11) er ville, skulle, måtte og kunne de centrale modalverber. Også Brandt betragter disse fire verber som centrale modalverber i dansk (Brandt 1999: 17). I min bacheloropgave vil jeg undersøge oversættelse af to af de fire centrale modalverber – skulle og måtte – fra dansk til estisk. Til dette formål bruger jeg uddrag af ti nyere danske skønlitterære værker og deres oversættelser til estisk som materiale. Eftersom omfanget af bacheloropgaven er begrænset, har jeg valgt kun at undersøge to verber. Mit valg er først og fremmest baseret på, at skulle og måtte er de mest polyseme af modalverberne (se Brandt 1999). Formålet med min opgave er at finde svar på følgende spørgsmål: – Hvilke estiske verber svarer til de danske modalverber skulle og måtte? – Findes der andre leksikalske og grammatiske midler for at udtrykke modalitet i estisk, som man har anvendt i oversættelserne? Hvilke? – Er der nogen tilfælde, hvor videregivelse af modalitet har været manglende? Min opgave består af fem kapitler. Efter indledningen skal jeg for det første forklare begrebet modalitet og beskrive de forskellige typer af modalitet. I min opgave tager jeg udgangspunkt i den traditionelle inddeling af modalitet i tre typer: epistemisk, deontisk og dynamisk. Derefter giver jeg et overblik over de danske og estiske modalitetssystemer og sammenligner dem med hinanden. I kapitel 3 præsenterer jeg det empiriske materiale og den anvendte metode. I kapitel 4 følger analysen, hvor jeg analyserer hver type af modalitet for sig og gør rede for, hvilke oversættelsesækvivalenter der forekommer. Til sidst følger der en diskussion af resultaterne samt en overordnet konklusion på opgaven, hvor jeg vil besvare de i indledningen stillede spørgsmål.
Sammenlignende mottakingsanalyse av Jon Fosses skuespill i Estlands og Norges teaterkritikk
(Tartu Ülikool, 2014-11-24) Oja, Susanna; Pesti, Madli; Mihkelson, Helena; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Bacheloroppgave «Sammenlignende mottakingsanalyse av Jon Fosses skuespill i Estlands og Norges teaterkritikk» skal gi en oversikt over mottaking av Jon Fosses verk i Estlands og Norges teaterkritikk basert på fem skuespill som er iscenesatt i disse staterne. Jeg har valgt dette emne først og fremst fordi jeg ønsket å forbinde mine to fag, norsk og teatervitenskap. Men også fordi jeg mener at estisk publikum vet for lite om Jon Fosse selv om han er en av de største og mest populære moderne dramatikerne i Europa. Det er også interessant å se hvordan to nasjonalgrupper, som har forskjellige bakgrunner, mottar iscenesettelsene som har støttet seg på samme materialer. Der er ingen som har undersøkte Fosses mottakelse i Estlands teaterkritikk tidligere, men Suzanne Bordemann, som jobber ved Norges teknisk-naturvitenskapelige universitets institutt for nordistikk og litteraturvitenskap, har gjort en sammenlignende mottakingsanalyse av Fosses verk i Norge og Tyskland. 1 En sammenlignende analyse gir mulighet til å vurdere hvordan mottaking av Fosses skuespill skiller seg i Estland og Norge. Det er interessant å spørre hvilke påvirkning har iscenesettelsene av Fosses skuespill i forskjellige kulturrom og hvordan tolker estere hans verk? Jeg ønsker å finne ut hvordan Fosses stil påvirker mottaking av iscenesettelsene og jeg vil finne ut hva kritikerne fra forskjellige stater tenker er vesentlig å beskrive og analysere i artiklene om iscenesettelsene av Fosses tekster.
”Døde menn går på ski” (Knut Nærum). Henvisninger til langrenn i norsk kriminallitteratur mellom 1923 og 2012
(Tartu Ülikool, 2014-11-24) Nittim, Mari; Olsen, Alma; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Tittelen til bachelor-oppgaven min er ”Døde menn går på ski” (Knut Nærum). Henvisninger til langrenn i norsk kriminallitteratur mellom 1923 og 2012. ”Døde menn går på ski” er navnet på parodikriminalromanen av Knut Nærum og jeg brukte hans romantittelen fordi det forklarer hva jeg undersøkte i oppgaven min. Denne romanen skal ligge litt på side på grunn av at det at den er en parodi, hvor man har overdrevet norske kriminalromaner og langrenn. Resultat av undersøkelsen min ville ikke være optimal, når det ville være den parodien med. Man sier at langrenn er Norges nasjonalsport, derfor ville jeg vite, om det finnes langrenn også i denne delen av norsk kultur, nemlig kriminallitteratur. For å finne det ut, lette jeg etter henvisninger til langrenn i norsk kriminallitteratur. Det finnes mange grunner til hvorfor jeg valgte dette emnet. Man har tidligere skiantologier, hvor man har undersøkt langrenn i skjønnlitteratur generelt, men andel av kriminalromaner i de ar veldig lite. Kriminallitteraturen er veldig populær i dag i Norge, men man har ikke undersøkt det i forbindelse med skisporten. Jeg vil vise at det finnes langrenn også i norske kriminalromaner og dermed fylle hullet som finnes når det gjelder skiantologier. I tillegg hadde jeg personlige grunner, den første grunnen er at jeg liker å lese krim. Den andre er at når jeg tenker på dagens litteratur av skandinaviske forfattere, tenker jeg først på krim. Den tredje er at jeg på en eller annen måte vil knytte langrenn til oppgaven min. Det viktigste målet mitt er å vise at det i hele tatt finnes direkte henvisninger til langrenn i norske kriminalromaner. Som skrevet før, har jeg lette etter direkte og indirekte henvisninger til langrenn. Jeg skal konsenterere meg om direkte henvisninger i oppgaven min. Målet mitt er å kategorisere og undersøke under hvilke situasjoner man bruker direkte henvisninger til langrenn. Altså om man bare sier noe om langrenn som en del av hverdagen eller om 5 henvisningen er en viktig del av handlingen. I tillegg vil jeg finne ut om det finnes direkte henvisninger til langrenn i uvanlige situasjoner, det vil si at man for eksempel bruker deler av skiutsyr annerledes enn vanligvis. For direkte henvisninger regner jeg med deler av skiutstyr, konkurranser som helt tydelig har med langrenn å gjøre, for eksemel Vasaloppet, og andre ord som knyttes til skisport. Jeg skal ikke legge vekt på indirekte henvisninger i oppgaven min. Med indirekte henvisninger kan man ikke være sikker på at man henviser til langrenn, på grunn at det ikke blir forklart nærmere i konteksten, f.eks får man ikke vite i hvilken årstid man reiser i hytta eller hva man gjør der. Men da det er spekulasjon, så skal jeg ikke analysere de indirekte henvisninger i oppgaven min. For indirekte henvisninger regner jeg vokabular som handler om hytter og konkurranser som kan ha noe å gjøre med langrenn, men som ikke blir forklart i konteksten, for eksempel OL i Lillehammer. Og dermed finnes det også noen problemer i analysen, da man på norsk kan si bare Birken, mens man mener Birkebeinerrennet. Birkebeinerrennet er på ski og dermed regner jeg den som direkte henvisning, mens Birken kan være også til fots eller på sykkel. Altså er det viktig å forstå konteksten man bruker denne konkurransen i.

Browse

Browsing Skandinavistika osakonna bakalaureusetööd – Bachelor's theses by Issue Date